SirPimPim

Lars Vilks-tåget tuffar vidare, och alla verkar vilja vara med på resan, oavsett vilken klass de reser i. Ni vet mycket väl vad som har hänt den här gången: Lars Vilks hade en föreläsning på på Uppsala Universitet. Det visades en pornografisk film där ett gaypar med Muhammed-masker hade det roligt (i dubbel bemärkelse?). Detta ledde till att han blev attackerad på plats, och några dagar senare försökte någon/några att bränna ner hans hus.

Efter händelsen strösurfade jag runt på olika debattsidor, samtalade med lite folk och läste media. Utifrån det drog jag en slutsats: Här finns det två åsikter som främst representeras, och eftersom vi svenskar ska vara lite försiktiga så måste man försvara sig själv kortfattat innan man sedan säger vad man egentligen tycker. Såhär ser alternativen ut:

Man blir ju upprörd för mindre, det ska erkännas, men det här är ju för fan ett skämt. Nej, jag tänker nu ge ett tredje alternativ. Lite längre, men det är det som jag skriver under på:

Yttrandefriheten är extremt viktig. Vill vi leva i en demokrati, där alla har rätt till sina åsikter, tankar, värderingar, religion och fan och hans moster - då kan/ska/får den inte rubbas en tum! Men i dagens samhälle så är alla kränkta. Alla mår dåligt av något som någon sagt eller gjort. Vid minsta lilla sak blir det svarta rubriker i de tidningar vars egentliga uppgifter är att delge oss relevanta nyheter, och inte vrida sanningen sålänge det inte handlar om rent jävla skvaller.

Och då har jag utelämnat de två största apekterna. För när vi börjar snacka ras eller tro, då är det bäst att ta på sig blåstället och vara beredd på precis vad fan som helst. Lars Vilks uppmanas till tystnad från två olika läger, och jag vet inte vilken av dem som är värst - antingen är det hot, skadegörelse eller mordförsök, eller så är det kritiker som gråter om att han utnyttjar yttrandefriheten. Utnyttjar yttrandefriheten? Jag kräks när jag ser människor haspla ut sig sånt skitsnack!

Här kommer också min poäng: ja, jag mår fysiskt illa av vissa människors funderingar och tankar. Men ger det mig rätten att skadegöra och/eller bruka våld - odödligt eller dödligt? Självklart inte! Det spelar ingen som helst roll vad argumenten är - religion, sexuell läggning eller vilket jävla fotbollslag man håller på.

Voltaire sa en gång: "Jag delar inte din åsikt, men jag är beredd att dö för att försvara den". År 2010 har detta snarare ändrats till "Jag delar inte din åsikt och jag försvarar min, så gör dig beredd att dö". Samtidigt står några med handen i byxfickan och pratar om vad man får och inte får säga istället för att fördöma att vi i dagens demokratiska samhälle uppenbarligen inte kan säga vad vi vill utan att riskera våra liv. Hur i helvete kan det vara viktigare att förhindra narrande av religion, än att förhindra att folk får leva ett liv på flykt för att någon eller några inte håller med dem?

Bullshit. Ingen har rätt att mörda för sin åsikt, och ingen har heller rätten att säga vad man får prata om - sålänge det inte bryter några lagar.

Jag känner att jag kan skriva hur mycket som helst om det här, så jag tror att det får bli flera inlägg om det här ämnet. Men jag avslutar med några småpunkter som kan vara värda att fundera över:

* Några pratar om Lars Vilks "provocerande" mot muslimer. Det är mycket möjligt att det är hans mål. Men spelar det egentligen någon roll i sammanhanget, så länge det inte är hets mot folkgrupp? Varför ska en icke-muslim (och här menar jag religionsmässigt och inget annat) behöva respektera och följa samma värderingar och riktlinjer som de troende muslimerna - och i det här fallet, inte ha tillåtelse att avbilda profeten?

* Jag nämnde ju tidigare att alla numera känner sig kränkta. Därför undrar jag när steken vänds, och den första homosexuella mannen kommer att gråta ut i media och hävda att alla bögar minsann inte alls har på sig Muhammed-masker när de älskar.

2) "Yttrandefriheten är för viktig för att begränsas."

(artikeln i sin helhet: 

http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/12/lars-vilks-ar-yttrandefrihetens-ake-green)